10 november 2009
Imorgon är det den 11 november 2009
Imorgon är det den 11e, de värsta talet jag vet
Imorgon är det 9 månader sedan mitt livs största kärlek lämnade mig
Imorgon är det 9 månader sedan jag verkligen brann för de jag älskade
Imorgon är en dag som stannar upp, en dag som gör att ja krossas ytterligare en bit.
Jag vill inte ha imorgon.
Jag vill inte ha den 11e.
De enda ja vill ha är Du..
Dålig uppdatering, jag vet. Tyvärr kommer det att fortsätta så ett tag framöver..
Jag mår inte bra, någonstans.. Det är mycket som inte känns rätt och bra just nu, och därför tar jag en paus även ifrån detta. Jag behöver tid för mig själv, tid att fundera och det sista jag behöver är kommentarer från okänt folk som talar om för mig vad som är rätt och fel och hur korkad jag är. Låt mig vara, snälla! Jag har tillräckligt i mitt huvud.. Låt mig bestämma själv, det är mitt liv de handlar om - inte erat, alla gör vi korkade saker ibland!
De enda jag har att säga är att jag har världens bästa pojkvän! Han får stå ut med en hel del och jag är så jävla lycklig som har honom, ibland undrar jag varför han stannar när jag beter mig som jag gör. Det är ingen annan än Du som kan få mig att må bra just nu, Du får mig att känna mig viktigt och jag tror inte Du förstår hur mycket Du betyder för mig. Jag har aldrig varit såhär korkat beroende av någon förut, jag är så kär i dig.. Marcus, tack för.. allt! ♥
/ tess
Jag vet när jag kollade på den filmen och grät och tänkte att "det där skulle jag aldrig klara". Inte kunde jag tro att jag ett par månader senare skulle hamna i exakt samma situation. Jag vet hur det känns. All förtvivlan,hopplöshet och längtan. När man förlorar sin bästa vän så förlorar man utan tvekan en bit utav sig själv. Det känns overkligt och så fruktansvärt orättvist.
Du får ta tid på dig att fundera vad du vill. Det kanske är så att din nya häst inte är den rätta för dig om du känner tvivel? I såfall finns det ju andra hästar och det är inget man behöver känna sig "misslyckad" för.
Men som sagt, jag vet hur det är. Man kommer förmodligen aldrig kunna hitta den där speciella vännen som det värker i bröstet av kärlek och tillit till. Men man kan säkert hitta en man älskar på ett annat sätt.
Sköt om dig/Caroline
Vilken fin film!!! Jag storbölar, min stora kärlek fick åka till Trappalanda för två månader sen och det är så himla tomt och livet kommer säkert aldrig bli likadant igen. MEN ge inte upp du har en superfin Gustav som kommer bli en stjärna, det LOVAR jag ;). Även om han aldrig kommer erätta Cassiopeia så kan han kanske få en liten del av ditt hjärta?
Massa kramar till dig!
otroligt fin film på Pejsan, jag sitter här med tårar i ögonen förstår hur tufft det är att förlora sin älskade vän :`(
trist att så många skriver elaka kommentarer, typiskt hästfolk :/ stå på dig du är jätte duktig
Jag lovar att om du förklarar hur du känner och hur ledsen allt det här gör dig så kommer dina föräldrar inse att det kanske är bäst att sälja G,tro mig dom älskar dig mer ;). Kan du inte köpa loss Sam? Du får ialf inte sluta med hästar, vems blogg ska jag då läsa? ;).
Och du... du behöver faktiskt inte älska någon lika mkt som du älska Pejsan (?), min prins kommer ALLTID ha den största platsen i mitt hjärta även om Vilma kommer på en stadig andraplats.
Jättefin film på en häst som var otroligt fin måste ja säga!:) Ett tips är att ja tycker inte du ska behöva ta åt dig kommentarerna på de sättet.. ta de som en hjälp istället med tanke på löshoppningen, det skulle jag gjort!:)
Sköt om dig! Jag tycker att det är vansinnigt trist att en duktig och ambitiös tjej ska bli nertryckt på det här viset!
asså, det är läskigt allting dethära. För jag förstår dig till 110% verkligen och det är absolut ingenting jag skojar om. Det med Peia och din pojkvän, nej. Det är ofattbart.
och jag vet hur det känns, det är mer än jobbigt, det är mer än hemskt, känslan går inte att beskriva...
Sköt om dig!
Tess, jag förstår dig och jag hoppas att du vet att jag finns här för dig lika mycket nu som då. Du har alltid varit och kommer alltid att vara en av mina närmsta, oavsett vad.
Och det är okej att bryta ihop, det gör vi alla någongång.. vi är trots allt bara människor. Är glad över att du har din Marcus i alla fall så du slipper att gå igenom allt det här ensam, för jag vet att det är precis så det känns. När du känner för att prata eller bara hitta på någonting så finns jag här, tvivla aldrig på det.
Det finns inga ord. Sorg är något som är oehört tufft och det är många som råkar ut för det! Jag vet hur det är att bära på en stor sorg, jag vet inte hur din sorg är men det vet ingen för alla hanterar det så olika! Men mitt tips är; ta den tid du behöver och släpp ut det du bär inom dig, det hjälper jag lovar! Det blir bara värre ju längre in du trycker det in i dig, du måste försöka släppa ut det.
Ta den tid du behöver, det är det ända sättet! Ta hand om dig ordentligen vännen och jag finns bara en msn-konversation bort om det behövs!<3
Stor kram till dig!
Du är så otroligt duktig, och det gör mig så ledsen att det ska finnas folk som bara trycker ner och kritiserar.. Bläh för hästfolk!
Hoppas att allting löser sig så bästa sätt för dig! <3
att de bästa alltid ska gå först...:(
hoppas du mår bättre snart iaf!
det suger så jävla hårt och jag blir så sjukt sur! att det är verklighet, och att det händer. fyfan asså! gråter&lider med dig.
Våra fina bäbishästar - må dem vila i frid tillsammans.. Ibland undrar man varför man ens ger sig in på det, kärlek som de kallas.. Lörjligt är det och man blir så jävla sårad.. Man kan inte ens styra när man ska ge upp och när man vill fortsätta.. Vi alla hanterar det olika - jag tror att vi sitter i samma sits.. Kanske att vi båda köpte ny häst för tidigt? Vi hann inte riktigt att sörja? Går det ens att sörja klart en sånhär sak? Jag tror inte ja är ensam om att sitta och jämnföra F med Esso.. Jag saknar dessutom Esso mer än Bellman..
Jag hoppas så innerligt att du vet mitt nummer och aldrig tvekar att höra av dig.. Jag är både dig och din familj skyldig en hel del tack vare de ni ställt upp på mig. Jag kommer inte tveka en sekund om du hör av dig och behöver hjälp - de hoppas ja du vet. Du är otrolig tess! Låt aldrig någon trycka ner dig så att du förlorar ditt hopp och in innersta magkänsla. Det är trots allt det vi lever på..
Stora mega tröstkramar från mig...
" Efter regn kommer solsken - men fan så länge de kan regna ibland"
Tess! Vad är det jag ser? Vart är kämpar glöden du hade när jag lärde känna dig? Allt du har kämpat för skall du kasta bort det nu? Som du har kämpat med Billy som du har kämpat med Cassiopeia, likadant skall du kämpa med G. Jag vet att du antagligen kommer bli arg på mig nu, hata mig och tänka vad fan? Men jag vill ge dig en spark där bak nu! För just nu är inte du den Tess jag känner. Jag har full förståelse för att du saknar Cassiopeia det skall du göra! Men jag tror allting händer av en anledning, känns väldigt elakt att skriva. Men någonstanns kanske du förstår att det gör det, någon gång! Ge G tid, jag vet att du vet precis vad du gör. Jag vet att du och G kommer bli ett team, men du måste släppa in honom. Det är ingen som har sagt att du måste glömma Cassiopeia, men du måste ge G en ÄRLIG chans. Sluta jämnföra honom med det underbara gråa stoet. Han kommer aldrig bli henne, och jag tror inte du vill att han skall bli som hon var. Hur tror du G känner? Han kommer aldrig kunna leva upp till dina förväntningar, så varför ens försöka? Du måste se på G med andra ögon,kolla vem han faktiskt är. Se honom som en annan häst och inte jämnföra. Låt Cassiopeia vara ett underbart minne, det är aldrig någon som har sagt att G skall ta hennes plats, det kommer han aldrig kunna göra. Hon har en speciell plats i ditt hjärta. Men jag vet Tess, jag vet att du har en plats över för G också. Låt han bevisa det för dig..
Vart är den Tess jag lärde känna? Hon som aldrig gav upp? Hon som inte såg några hinder utan bara möjligheter?
Du och G kommer bli oslagbara, ge det bara tid!
Lycka till, många varma kramar Rebecka(som hade Flame). Jag finns här och du vill prata, eller om du vill ge mig en utskällning efter denna kommentaren. Jag finns här oavsett!
Att förlora en häst som du gjorde med Peia eller som jag gjorde med Nikado är det värsta som kan ske, när dom dör totalt oförväntat, det kommer som en chock och jag förstår känslan m G. Jag har dåligt samvete varje dag för att jag inte älskar mina andra hästar lika mkt som jag älskade Nikado. Lifes a bitch.
Tycker synd om dig och hoppas allt löser sig
Kram S <3
Som de flesta skrivit, så grät jag också som bara den så fort filmen var igång. Vilken underbar häst! Livet är orättvist, varför skulle hon lämna dig. Hoppas allt löser sig!
du är grym tess <3
kom och hälsa på mig någon dag så kan vi sitta och älta alla problem ;D puss
du ska inte bry dig om vad andra människor vill att du ska göra. Du ska ta dig tid att tänka över vad DU vill. Det är svårt att våga älska någon igen när man förlorat sin själsfrände men jag tror man måste även om det tar tid!
Du får säga till om du vill köpa mitt knasiga sto ;) Du hade nog kunnat få henne riktigt fin!
kram på dig
Strunta i vad andra gör. Du gör som du vill! Du är tillräckligt duktig för att klara av att hantera en häst, och du rider som en gud! och det vet du Tess! Stå på dig.
Och jag kan förstå dig till 99 % om Peia. Men älskling, livet är som en babianröv, färgglad men full av skit.
Kramar
Majoriteten skriver "fortsätt kämpa", "ge inte upp" osv osv. Jag tycker såhär: Följ ditt hjärta! När man sysslar med hästar får man inte glömma att man är ett team och det är en personkemi som måste stämma! Den kan växa fram och den kan likväl utebli. Känner du inte att det är helt rätt så kanske det inte heller är det? Oavsett tidigare hästar och om du saknar och jämför med dem eller ej. Att ta beslutet att man inte passar ihop med sin häst, är inte samma sak som att ge upp.
Jag känner inte dig men ville bara skriva vad jag tycker och tänker. Jag tror att du kommer att hitta en häst att älska lika mycket som Peia, nu eller senare i livet! Du kommer att hitta den kemin men en häst igen, absolut! Och då spelar det ingen roll om du får lägga år av arbete på den, för ni kommer att passa ihop som haqnden i handsken och det är det de handlar om!
Take care!
Åhh gumman jag vill bara hålla om dig och säga hur mycket jag älskar dig! Du kan alltid komma till mig vad det än gäller, jag behöver också prata om allt! Du är alltid välkommen hem till mig <3 Kämpa på gumman...
Hej gumman!! Har läst lite hur det gar för dig. Känns trakigt med allt som har hänt. Men försök ga vidare. JAg menar det inte att du maste glömma, men jag tror inte att Peisan ville att du stannar upp i allt. Nu har du inte bloggat pa ett bra tag och jag vill gärna veta hur det är med dig. Snälla skriv lite! Jag känner mig helt Off här i Tyskland... :(
Tess, var har du tagit vägen? :/
saknar min favvis blogg :(