Mans Santiniqe .

Tiden går hysteriskt fort, det är snart fyra månader sedan Sunny lämnade oss. Känns jättekonstigt, jag tyckte verkligen om den hästen, även fast det ibland kan ha uppfattats som att jag inte gjorde de. Men så är det väl alltid, med allt. Man vet inte vad man har och hur mycket det betyder förns man har förlorat de.. Det som gjorde allting extra jobbigt just då var ju att Peisan lämnat oss bara ett litet tag innan.

Världsfina Sunny, undra vad hon hade kunnat bli och vart hon hade legat i dagsläget om hon hade fått vara vid liv.. Många som undrat vad som igentligen hände med henne. Allting började ju med att jag köpte henne ihop med en annan. Jag red till, utbildade och tävlade henne och så småningom skulle hon säljas. När hon väl skulle blivit såld så började hon ömma fruktansvärt i ryggen och hon gick helt enkelt inte igenom veterinärsbesiktningen. Det blev väldigt mycket strul och jag och pappa valde att köpa henne själva, köpa ut den andra ägaren helt enkelt. När vi stod som ensama ägare på henne började vi behandla henne. Hon behandlades i nacke, rygg och bakben då hon avbelastat dom fel. Vi höll på i 4½ månad utan någon respons, tillslut hittade en annan veterinär/massör kotor som låg fel i nacken och som kortade av ryggen. Han kunde konstatera kissing spines och spänningar i nacke och kors. Vi fick välja att låta henne gå som sällskapshäst på smärtstillande eller låta henne somna in, vi gav henne en chans som sällskapshäst. Tyvärr blev ryggen värre och vi kunde tillslut inte borsta henne utan att bli sprakade eller bitna, hon hade fruktansvärt ont och jag ville inte att hon skulle lida för min skull, därav slutade hennes öde som de gjorde..

Känner mig jätthemskt, men samtidigt jag vet att jag gjorde allting jag kunde. Jag hoppas att hon förstod de också.. Nu slipper hon iallafall smärtan och är tillsammans med sin bästa vän igen..

Mans Santiniqe
sto född 2002
e. Le Mans - Pay Action
Vila i frid 20/5-2009

                    






Jag saknar dig!


puss tess