Min största rädsla inom ridsporten .

Det är väl lite samma som förra tycker jag. Att jag eller hästen skadas så allvarligt att vi inte träffas igen vid liv. Jag vet inte om jag kommer han någon form av rädsla för att hoppa eller kanske galoppera ute i skogen nu efter Gustavs och mina olyckor eftersom jag inte prövat sedan det hände.

Jag har alltid haft lite respekt för tex. höga oxrar, av någon anledning kanske det kommer att komma fram nu ännu mera efter att det gick så tokigt på sista tävlingen. Att jag får en rädsla pga det, det skulle vara hemskt och det är ingenting som jag känner av nu, men den kan finnas där. 

Men annars är jag nog som alla andra hästtjejor och killar, rädda att förlora min vän på ett eller annat sätt..