6 månader, ett halvår .

Idag har jag mått riktigt dåligt under dagen, av blandade anledningar. Det var riktigt skönt att åka ut till stallet och pussa på mina älskade hästar en dag som denna! Började med busen, Gustav. Måste bli hårdare med träningen av själva uppsittningen, för att stå still är det sista han vill göra! Annars var han fin idag, börjar ta skänklarna riktigt bra och böjer faktiskt lite på nacken även i galoppen, men det är galet mycket jobb kvar innan han är som en fyraåring ska vara. Sam var lika fin som alltid, kan bara inte tycka illa om den hästen. Blev lätt jogging för henne idag bara, galopp och styrketräning imorgon står det på hennes schema så passade på att ta det lugnt idag. Massa godis och pussar till mina älsklingar innan det var dags att åka hem och vila kroppen som inte mår så bra idag.


En av anledningarna till att jag mår sådär idag är Cassiopeia. Idag är det sex månader, ett halvår sedan hon låg där i hagen livlös. Det är en bild, en känsla, en upplevelse, en sorg som inte går att glömma, som inte går att få bort från huvud och hjärta. Jag saknar verkligen min prinsessa och det kommer aldrig finnas någon eller något som kan ersätta henne, hon kommer alltid att vara min nummer ett! Men jag vill inte bli för deppig heller, jag vill inte gråta bort allting, jag vill minnas henne med glädje och den underbara energi hon utstrålade! Jag kommer alltid älska dig C!

puss tess