Vet inte hur mycket uppdatering det blir innan det nya året nu så passar på att säga till alla mina underbara läsare

GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!




Nu galopperar vi mot nya mål och framgångar!

puss tess

Nu är det lite mindre än två veckor kvar, sedan ska Gustav sättas igång igen. Ska bli riktigt intressant faktiskt, hoppas på att han mognat lite nu under sin vila. Hur som helst, har inte så mycket att skriva om just nu. Kanske bjuder på ett träningstips senare. Nu tänkte jag bjuda på lite vinterbilder från den 18 december :)

puss tess

Idag berättar jag om häst nummer två som satte djupa spår i mitt hjärta. Hans namn är Scheckenhof´s Orkan.

När min första ponny Ginne försvann var jag ändå inne på att fortsätta med det jag älskade, ridningen och ja var säker på att en ny häst var det enda rätta. Min dressyrtränare tyckte att jag skulle satsa på storhäst då jag ändå var så pass lång och bara hade 3 år kvar på ponny. Men jag kände annorlunda. Enligt mig var ponnytiden någonting du bara får uppleva en gång och med tanke på hur mycket jag missade på ponny då Ginne stod skadad ville jag fortsätta med ponny fram tills då att jag fyllde 18 år. Dock så blev det faktiskt en storhäst som flyttade in i stallet under en månads tid efter Ginne. Hästen hette Grace Kelly och var ett litet korsningssto som tyvärr fick åka hem då hon inte klarade veterinärbesiktningen.

Istället för Kelly blev det att åka Sverige runt och leta ponny. I Göteborg hittade jag min nya drömhäst. Han var en mörkbrun, maffig new forest och han hade världens vackraste huvud. Det var som att jag kunde se Ginne i hans ögon, dom var så lika varandra, men ändå inte. Den 10 september 2005 flyttade D-ponnyn Scheckenhof´s Orkan, ”Billy” in i stallet. Billy var en av dom snällaste ponnierna du kunde hitta, han var mycket speciell. I stallgången och all hantering var han lugn som en filbunke och gjorde aldrig någon illa. I ridningen förvandlades han till en orkan, en riktig buse. Han försökte aldrig ha av mig, men fort gick det.

Namnet Billy fick han när han anlände till Sverige. Han kom med lastbil från Tyskland, där chauffören tappat bort hans pass och dom visste helt enkelt inte vad ponnyn hette. Det dröjde innan passet kom, så under tiden fick han kallas Billy. När pass och namn väl dök upp fanns det ingen mening med att byta smeknamn, han lyssnade på Billy och han var helt enkelt, Billy.

Under vår första tid tillsammans trodde jag att han skulle bli min nya tävlingshäst som skulle ta mig till det högsta du kunde rida. Äntligen hade jag fått en frisk ponny och jag skulle få åka ut och tävla, som jag älskade. Jag hade bråttom, för bråttom. Både jag och tränarna insåg ganska snart att detta inte fungerar, jag måste lugna ner mig och få Billy lugn. Vi hade våra upp- och nergångar, men vi var med om otroligt nyttiga träningar och under det första året lärde jag mig väldigt mycket som ryttare, utan resultat på tävlingsbanan.

Under vårt andra år tillsammans var allt helt underbart. Visst red vi inte på SM-nivå och visst hade vi inte mycket vinster och placeringar tillsammans på tävlingsbanan. Men vi hade varandra. Vi hade ett otroligt band till varandra och jag har bara Ginne att tacka för det faktiskt. Eftersom jag såg min gamla ponny i min nya ponny så mycket var det inte svårt att skaffa sig ett otroligt starkt band och mycket känslor för Billy.

Tyvärr tog jag inte vara på min och Billys tid tillräckligt. Jag var från början en tävlingsmänniska och blev lätt besviken när Billy inte skötte sig inne på tävlingsbanan. Men i slutet av vår tid insåg jag att han alltid gjort sitt bästa och att han var så som häst. Innan Billy kom till mig var han skolad som gymkhana häst. I gymkhana ska det gå fort och hästen får gärna studsa lite och busa, för publiken älskar det. Innan han kom till Sverige och skulle vara gymkhana häst befann han sig på ett stort stuteri i Tyskland. Där gick han som hingst tills han var 8år och blev knappt riden. Därför kunde jag inse när jag blev äldre (kanske lite klokare också) att med Billys bakgrund var det kanske inte så lätt att gå i en avslappnad form och i lugnt tempo inne på dressyrbanan. Men jag insåg de försent..

Det sista halvåret vi hade tillsammans njöt jag mer än någon annan. Jag älskade min lilla ponny och bara en liten skritt tur i skogen fick mig att le. Jag var nu 18år och alldeles för lång för min älskling och tyvärr var han tvungen att säljas. För mig var hemmet viktigare än någonting annat. Jag hade världens tur, jag hittade en toppenfamilj till Billy, dom bodde lagom långt bort så de skulle bli ganska enkelt att hälsa på honom. Tjejen som fick ta över honom var inte en sån tjej som var beroende av tävling varje helg, utan nöjde sig med en bra träning – perfekt för Billy!

 

Den 17 juni 2007 lastade jag in Billy i transporten för sista gången. Resan upp till Stockholm kändes som världens längsta och tystade resa jag gjort. Ögonen var tårfyllda, men jag vägrade att gråta. När min ponny klev ur transporten, som han snällt stått helt stilla i hela vägen vändes helt plötsligt sorgen till glädje. Jag fick se att hans nya familj var superlyckliga över denna lilla ponny, jag fick se stallet och insåg att han skulle må som en prins här. Jag har varit och hälsat på honom efter att han såldes och jag har sett hur bra han mår. Jag tror inte han kunde fått det bättre hos någon annan! Trots allting så hann vi faktiskt starta upp till LA dressyr och hoppning, debutant fälttävlan. Vi red även New Forest SM ett år och där fick han silver i utställningen.. Så vi hann ändå med lite under våra två år tillsammans !

Jag har lovat mig själv att Billy en dag ska få komma tillbaka till mig. Aldrig någonsin ska han få bli en vandringspokal som har sex olika hem under kort tid och bara ses som en tävlingsmaskin, med hans bakgrund förtjänar han stadiga hem med mycket kärlek. Om två år fyller hans nuvarande ägare 18år och jag hoppas att han inte säljs innan de. För jag ska göra allt jag kan för att köpa tillbaka honom just då, jag kan lägga min egna tävlingskarriär på hyllan för denna ponny. Jag älskar honom något extremt mycket och jag kan försöka er, att dom människor som träffat denna ponny – aldrig någonsin glömmer honom.

Scheckenhof´s Orkan
Valack född 1996
e. Feldhof´s Orbit
u. Marbella
ue. Maritim I

 

Vad har du för förbygel?
- Jag har en förbygel från Börjes faktiskt. Modellen heter Stockholm och kostar 268 kr. Är supernöjd med den faktiskt! Kvalitén har överraskat mig och passformen är perfekt, kan jag varmt rekomendera.

Har du några broddar när du rider på ängen bland all snö?
- Yes! Två broddar på varje hov. Skulle aldrig våga rida i snö utan brodd, kan hända alldeles för mycket!

64 olika passpoaler, vilka fler finns än dom på bilden?
- Då menar du såklart Equiline schabraken. Jag har inte full koll på de där, men ring Equality Line så kan dom säkert svara på det :) Jag har sett många fler än dom som fanns på den bilden så dom kan säkert fixa ifall du vill se alla tester!

Vad betydde hon, Cassiopeia för dig?
- Allt.. Hon var hela min värld!

puss tess

Vilket fantastiskt väder det varit idag, måste bara säga det!

Idag så red jag och Samantha våran sista ridtur tillsammans. Stod och myste i en timme innan ridturen och bara njöt av mitt lilla hjärta. Snyggade till manen och svansen lite också. Sedan blev det en framskrittningstur i skogen bland snön i den skinande solen, helt underbart! Sedan vidare mot fältet och lite bus i full galopp. Vi njöt verkligen, båda två. Kändes superskönt att avsluta på ett avslappnat och fint sätt. Jag tror även att Sami tyckte det var skönt, busa lite utan några som helst krav, istället för ridhuset.

Helt underbart som sagt, självklart var det hela tiden med en klump i magen och glansiga ögon, tårarna fanns där hela tiden. Hon har ju på nått sätt verkligen fångat mitt hjärta och jag tyckte verkligen de va jobbigt, att en gång för alla insé att detta var sista gången..

Efter ridturen blev det ytterligare lite ompyssling innan jag lastade in henne in transporten och resan mot familjen Kjörsvik började. En enda känsla - tungt. Lastade av henne när vi väl var framme, in i boxen, puss och hej då. Ville inte göra någon stor grej av det, utan ville åka så fort som möjligt för att de skulle bli mindre jobbigt. Bilresan hem var lika tung som ditresan, fast nu fanns de tårar i ögonen.

Ja hoppas verkligen, med hela mitt hjärta att hon hamnar hos någon som älskar henne. Dom skulle tydligen ha en provridning nu i helgen, ja håller tummarna och hoppas på de bästa - för de förtjänar hon!

Tack för den här tiden Samantha. Den har varit fantastisk, underbart och helt oförglömlig. Jag älskar dig! ♥

puss tess

Veckans blogg denna vecka fick jag faktiskt ändra mig i sista sekund, då den jag tänkt har lösenordsskyddat sin blogg så kommer inte in där. Så fick bli den som ja tänkt ha nästa vecka, denna vecka istället.

---

Veckans blogg vecka 51 - tavlingsryttaren.blogg.se

Mikaela Zimdahl är en jättehärlig bloggerska! Hon är en tjej, går sista året på gymnasiet och har egen gård. Hon och hennes hästar tävlar upp på elit nivå och hon har tillsammans med hennes häst "Ture" ridit i Skandinavium. Hon har ridit SM både på ponny och storhäst, och nu senast placerade hon sig fyra!!

Mikaela bjuder ofta på bilder och filmer som gör att man intresserar sig mer i bloggen. Hon bjuder på övningar, tips och tävlingar i bloggen som är mycket inspirerande. Gillar verkligen denna blogg, följer den dagligen.

Jag hittade Mikaelas blogg via en annan för snart ett halvår sedan, mycket glad att jag hittade den!

puss tess

Dags utrustningstips är ett allround schabrak från Equality Line, Equiline Octagon.

Det roliga med Equiline schabraken, vare sig du väljer allround, mexikanskt- eller dressyrschabrak är att du kan kombinera fina färger precis som du vill. Du kan ha din sponsors färger, dina favoritfärger - ja precis som du vill! Schabraket har dessutom en superbra passform som ligger still under sadeln vid ridning. Dessutom håller sig kvalitén precis som ett nytt, även efter flera tvättar.

» Grundfärg: Aluminium. Passpoal: Pink & Silver. Kantband: Aluminium.


» Grundfärg: Brun. Passpoal: Pink & Light Green. Kantband: Brun

Equiline schabraken kan du köpa hos Ryttarstugan för 599 kr

---

Equiline har såklart även matchande öronhuvor.
En snygg huva som finna i flera färger och även denna går att få med passpoaler eller fläta. På så sätt kan du kombinera ditt schabrak och din öronhuva precis som du vill. Huvan har lagom stora öron, även för hästar med lite större öron, detta gör att de flesta hästar kan ha Equilines huva. Den sitter snyggt och håller sig fin även efter några tvättar.

Själv har jag beställt en i färgerna:
» Grundfärg: Brun. Passpoal: Pink & Light Green. Kantband: Brun

(huvan på bilden har färgerna brun, sky blue, brun.)

Öronhuvan finns att köpa hos Ryttarstugan för

499 kr


Färkarterna kan du hitta här och här.

puss tess

En följdfråga från Anna på förra inlägget;
Vilka klasser tävla du Cassiopeia i?

- Tyvärr hann vi inte göra speciellt mycket resultat ute på lokala och regionala tävlingar, vilket är mycket tråkigt. Men vi red upp till 1,00 m felfritt på lokal nivå. Sen gjorde vi 1,10 m samt 1,20 m start på träningstävling / pay and jump. På träningarna red vi upp till 1,30 m banor helt utan problem! Dock hoppade vi höjd mycket, mycket sällan. Men enligt tränarna kunde Peisan gå upp till 1,40 m helt utan problem i framtiden. Mycket synd att vi inte fick mer tid ihop.

Kan ju påpeka också att hon löshoppade upp till 1,50 m med galet mycket luft mellan tassarna och bommarna, vart faktiskt riktigt chockad och imponderad av min prinsessa då :)

puss tess

Idag hade jag tänkt mig ett utrustningstips, men kom på att jag glömde kameran i stallet (hade tänkt bjuda på bilder). Så det får vänta tills imorgon! Så idag tänkte jag skriva min lilla önskelista till jul istället. Dock så ska inte våran familj fira direkt jul iår så det blir inga julklappar. Vi ska nämligen till Thailand i februari istället :) Men önska kan man väl alltid? Dessutom blir det såklart bara hästrelaterade saker, då bloggen först och främst är hästrelaterad!

- Kingsland stallbandage
- Kingsland Cortina jacka
- Kingsland Whistler tröja
- Tretorn Advance stövel

---

Just det. Såg en läsarfråga igen, denna gång från en anonym läsare.
"Har Cassiopeia någånsin tagit Gingers plats? Den som fastnar först i hjärtat brukar vara den som får behålla nr 1 platsen.."
- Det kan jag inte påstå. Både Ginger och Cassiopeia har betydd extremt mycket för mig, på olika sätt. Ginne var min första kärlek och satte stora spår i mitt hjärta. Men på nått sätt visste jag ju sista året där att han skulle försvinna och på så sätt kunde jag acceptera det och ta vara på våran sista tid tillsammans. Med Cassiopeia kom allting så plötsligt, helt utan förvarning och innan hade vi ett extremt starkt band till varandra pga att hon tog mig upp till dom klasserna och den nivån jag ville ligga på. På så sätt trodde jag att hon alltid skulle stanna hos mig och att vi skulle bli "elit", därav kunde jag ge mer kärlek till henne - och fick kanske lite extra tillbaka. Jag kan nog inte riktigt förklara varför jag känner att Peisan tagit störst plats i mitt hjärta. Tror bara det är en känsla man har. Men aldrig någonsin har hon tagit Ginnes plats, han har sin egna, speciella plats i mitt hjärta och de kommer han alltid att ha!

puss tess

Jag är med och tävlar hos Mikaela Zimdahl, länk till blogginlägget hittar du här.



hoppas på att detta kanske kan bli min enda julklapp iår hihi

puss tess

Hinner faktiskt inte blogga så mycket idag, ska snart iväg. Men tänkte svara på en läsarfråga jag såg nyss. Vet att den dykit upp förut också, så likabra att svara på den nu annars glömmer jag bort det igen!

Vad är det för defekt Samantha har, som det står i hennes annons?
- Hon har lösa benbitar. Dock verkar det inte vara någonting som påverkat henne då hon gått 140cm hoppning tidigare och nu på senare år har hon ju gått upp till 120cm hoppning och LA dressyr. Men lösa benbitar är hennes "defekt".

puss tess

Hoppas som sagt att det blev bra svar på frågorna i förra inlägget, annars får ni göra som Cilla som hade en följdfråga och den tänker jag svara på!
"En följdfråga då, om du hade haft pengar, vilka horseware täcken hade du viljat köpa? :)"  Det skulle bli förljande täcken från Horsewear (nästan tur att jag inte hade pengar, hade blivit dyrt!)
- HW insulator 150g
- HW Amigo 1200D Plus
- HW Rambo orginal regntäcke
- HW Rambo Plus vintertäcke
Det är väl dom som lockar mest, just nu iallafall. HW har ju som sagt toppentäcken!

---

Satt och läste på tidningenridsport nyss och fick se en toppenövning! Det komiska i att jag såg den var att jag faktiskt gjorde exakt den övningen på Samantha idag. Så det var lite kul när jag såg den på hemsidan.

TRÄNINGSTIPS: Det här är en övning som passar bra att göra under vinterhalvåret. Den är lösgörande och du tränar på att reglera hästens galopp och på att byta galopp över cavalettibockar.

Gud vad kul med så mycket frågor! Härligt. Hoppas jag har svarat tillräckligt på era frågor och att ni fick svar på det ni undrade. Var några ganska likadana frågor, men som sagt hoppas ni är nöjda. Annars får ni fråga igen! :)

---

Vilket täckesmärke köper du gärna om du ska köpa utetäcken och stalltäcken?
Jag älskar Horsewear! Det är riktiga bra kvalité och dom håller och sitter bra på hästarna. Både deras inne och utetäcken är suveräna. Tyvärr är dom ju lite dyra så nu på senaste tiden har det blivit lite slit och släng från övriga märken, då jag inte har råd att slänga ut så pass mycket pengar. Men du frågade vilket ja gärna köper, då är svaret HW.


Vad gör du nu på dagarna, jobbar/pluggar? Om du inte gör något utav de, hur får du det att gå ihop ekonomimässigt med hästarna?
Jag kan inte påstå att jag gör mycket nödvändigt om dagarna. Jag är arbetslös, som många andra. Arbetsmarknaden är riktigt tuff nu och jag tror jag sökt kring 70 olika jobb och fått svar från tre, de är sorgligt! Dock så tror jag att jag har ett på G nu, äntligen! Jag planerar att börja plugga till nästa höst, har kollat på en del kurser osv och jag är riktigt sugen. Jag har världens bästa föräldrar! Jag kan inte säga någonting annat och jag vet inte om jag behöver säga mer? Dom ställer upp till 200%, dom brinner lika mycket för ridning och hästarna som jag gör. Därav får jag det att gå ihop ekonomiskt.


Hur klarar du hästarna ekonomiskt, stallhyra, träningar, tävlingar, utrustning, veterinär och allt? Jobbar du extra någonstans?
Lite samma svar som ovan då. Mina fantastiska föräldrar hjälper mig!


Hur blir det med Gustav, ska du sälja eller behålla och satsa på honom?
Den frågan är jättesvår! Det lutar åt nu att jag kommer att sälja honom, av den lätta anledningen att jag inte tycker vi passar ihop ridmässigt, tyvärr. Sen har jag väl insett på senaste tiden att detta inte riktigt är det ja vill. Gustav och jag har aldrig riktigt fått den där ”klickningen” man pratar om i ridningen. MEN, det är bara december nu och han är långt ifrån säljbar. Helst vill jag att han ska gå 120 hoppning och va framme och nosa lite på LA dressyren innan han säljs, vilket då betyder att de kommer dröja innan han säljs. Och han kommer bara säljas om rätt köpare dyker upp. Vem vet, han kanske mognat super mycket under vilan nu och vi klickar och jag absolut inte vill sälja honom, återstår att se. Men som de ser ut just nu kommer han säljas, så småningom.


Jag undrar vad du har för planer med Gustav? Och hur länge ska du ha kvar Sam?
Planen, som de står ovan. Är att rida till honom lite, göra några starter förhoppningvis få honom så pass fin som jag vill så jag kan sälja honom för rätt pris. Samantha ska troligtvis åka hem nu i veckan, har inte hört någonting från hennes ägare, men det blir nog så att hon åker ganska snart, tyvärr..


Har du ingen möjlighet att byta in Gustav mot Sam, så kan du ju ta ett föl om ett par år och få fram en trevlig unghäst.
Samantha och Gustav är långt ifrån i samma prisklass. Därav kan jag inte göra något byte. Dessutom tror jag inte att jag skulle ha råd eller tid att ta föl, faktiskt. Även om det är en dröm så måste man vara realistisk. Så nej, finns ingen möjlighet att byta.


På vilket sätt passar du och Gustav inte 100% ihop? Vad är det som fattas?
Svårt att sätta ord på. Jag tror att det är den där starka viljan i hoppningen, den possitiva och lättarbetsamma hästen som saknas. Gustav är fantastisk på många sätt, tror han kan bli en toppenhäst - men rätt ryttare. Jag tror helt enkelt inte att jag är den ryttaren. Kan inte sätta ord på varför jag inte tycker vi passar. Det känns inte 110% roligt att rida honom och det är helt enkelt nått som saknas, de klickar helt enkelt inte.


Vilken häst har betytt mest för dig - kanske inte karriärsmässigt utan känslomässigt. Det kan va svårt att sätta "grader" på dem men trots allt gör man det.
Cassiopeia. Helt utan tvekan min lilla älsklings Peis Det är den häst jag klickat mest med, både rid- och känslomässigt. Det var hon som skulle ta mig till eliten. De var hon ja kunde berätta allt för, gråta ut hos. Hon var min prinsessa!


Några spekulanter på Samantha?
Inte en aning faktiskt. Har iallafall inte varit någon och provridit, för de hade jag nog märkt eftersom hon fortfarande står hos mig. Men vet inte om det finns några spekulanter eller om någon hört av sig om henne, det vet jag faktiskt inte. Det får ni fråga ägaren!


Hur hög är Gustav?
Aldrig mätt honom faktiskt, så inte en aning. Men skulle gissa på 174cm, tycker han är lite större än Peisan som var runt 174cm.


När kommer du till Örebro å festar med mig?
När du bjuder in mig och jag har pengar ;)


Är sugen på en utgång med dig igen, när blire? ;)
Jag hoppas på den 26e, Maskinen på Hugo ju! Men kan ingenting lova, men jag hoppas hoppas hoppas! hihi, annars får du gärna bjuda mig någongång ;)


Favorit tvprogram?
Gillar Halv åtta hos mig, haha men annars måste jag nog säga Paradise Hotel, för det är de enda jag "följer" just nu haha patetiskt program egentligen. Pojkvännen hatar att jag tittar på de. Men älskar hur falska dom är, hur dom lurar varandra så brutalt och intrigerna, hihi älskart! Får en att öppna ögonen - man kan inte lita på alla!


Vart köper du helst kläder/skor?
Kläder blir det oftast hos Gina Tricot, H&M och Carlings. Härliga kläder till rimligt pris! Dock har jag svårt att hålla mig undan från MQ's underbara klänningar och kavajer *mums* hihi Skor blir det oftast hos Nilson eller Scorett.


Vilken låt spelas mest i dina högtalare just nu?
HOFFMAESTRO - So you do (Slimi Jimi Bubby Boy), superskön låt!  


Vilken är årets julklapp för dig?
Har inte köpt en enda julklapp iår. Lär springa runt den 23e och leta som en galning! Men årets julklapp att ge bort kanske spikmatta? Ska tydligen vara populärt!


Ingen bloppis snart? ;)
Kan jag försöka fixa, något speciellt du söker?


Vad vill du göra när det kommer till plugg och arbete?
Jag vill jobba med människor. Helst i en kläd- eller sportbutik! Då skulle jag nog stormtrivas, faktiskt. Vet inte som sagt om det blir plugg, är sugen, men vet inte vad jag vill plugga. Arbeta vill jag iallafall, nuu gärna!


Såg att du funderade på att plugga vidare, till vad? Ta hand om dig!
Som ovan då. Sugen, men vet inte riktigt på vad. Har funderat på Turism och handel. Även lite andra småkurser bara, men som sagt. Fortfarande inte bestämt mig :)


Favoritsadel?
Har inte ridit i så många så svårt att säga. Har dock provat en Equipe och jag blev kääär! Dock rider jag i en Prestige Versaille nu och den funkar fint.


Förebild inom ridning och hästar?
Svensk ryttare, Rolf-Göran Bengtsson. Utländsk ryttare, Marcus Ehning. Båda ryttarna rider mjukt och harmoniskt med en fantastisk hand. Båda har alltid snygga, välputsade och fräsha hästar som mer eller mindre alltid gör bra ifrån sig. Önskar ibland att man vore som dom!


Vet du hur man gör designer/kodar till blogg.se? Jag har aldrig förstått mig på det.
Nja.. Tar oftast hjälp av andra haha, så tyvärr inte.


Vilken är din favorit bild som du tagit?
Kanske inte den bästa bilden jag tagit, men den är otroligt betydelsefull. Och, jag älskar den..

 

puss tess

I helgen så kommer det inte bli någon bloggning.
Både jag och Marcus är helt lediga i helgen så vi tänkte faktiskt ha en helg bara vi, tillsammans. Därför tänker inte jag sätta mig framför datorn och blogga. Men jag tror ni klarar er? hihi


Dock så tänkte jag att, under helgen nu så kanske ni är sugna på en frågestund? Var ju ett tag sedan sist. Ni kanske har klurat på en fråga länge ni velat fråga. Eller kanske sett någonting i ett inlägg som ni reagerat på och vill ha svar på? Ni kanske undrar något speciellt om mina tidigare hästar, mina nuvarande Samantha och Golden Poem. Ni kanske vill veta vad jag gjort tidigare osv.. Det är iallafall upp till er, fråga vad som helst så svarar jag på det under måndag morgon :)


Så se till att fråga massor nu!

Liten notis bara.. Idag är det 10 månader sedan hon lämnade mig och det är fortfarande lika tungt. Jag börjar undra när det ska lätta. När ska jag acceptera det, gå vidare och finna den lyckan inom ridningen igen? Jag saknar det, jag saknar allt jag hade med henne, men framför allt. Jag saknar henne mer än någonting annat. Allt jag vill ha är min lilla ängel, min lilla Cassiopeia. Saknar dig tjejen, hoppas du förstår att jag älskar dig mer än allt!

puss tess

Någonting som det pratas om ganska mycket om häromkring är rättegången om Madick. Hästen Madick har varit hos Helena Lundbäck, en av Norrköpings största ryttare, sedan 17 september 2004. Helena och Madick har tävlat flitigt under fem års tid och anses vara ett topp-ekipage.

Nu tvistas det om avtalet som krevs den 10 oktober 2004. Annette Karlsson, Madicks ägare ville se sin häst utvecklas så mycket som möjligt och hon ville att Helena skulle ta henne till toppen. Helena ville ha ett långsiktigt kontrakt för att kunna utveckla Madick för mästerskap om hon höll måttet. 

Enligt Annette var de inte överrens när kontraktet skrevs, men enligt Lundbäcks företag, Ridab var de fullt överrens. 

Ridab har gjort en motstämning om tingsrätten går på Anettes linje. Denna behandlades också och trovärdigheten för Ridabs redovisning av kostaderna ifrågasattes av Annettes ombud. Ridab kräver 7,7 miljonber kronor i omkostnader för hästen under de fem år kontraktet har gällt.

Annette ska ha erbjudit Ridab att köpa Madick under hösten 2009 för fyra miljoner kronor. 

Foto, Roland Thunholm

Källa.

---

Jag är faktiskt väldigt kluven i det här. Man har ju läst ganska mycket om det och ärligt talat vet jag inte riktigt vem man ska tro. Men, om man nu ska lita på det som sägs så har Annette, Madicks ägare, inte haft mycket att säga till om. Hon har inte fått tagit del av prispengar osv. Och det är ju helt fel! Som hästägare ska du väl ha all rätt i världen att säga vad du tycker och framför allt få ta del av vad hästen presterar. Men nu är detta bara rykten jag hört så jag ska inte tro på det för mycket..

Men vad tror och tycker ni om detta?

puss tess
 

Veckans blogg vecka 50 - internationalshowjumping.blogg.se

Detta är först och främst en otroligt snygg blogg! Bara det gör att man gärna går in och kikar på den ofta. Att dessutom bloggerskan skriver om roliga och intressanta saker gör ju saken bara bättre. Denna tjej är en tjej med mycket god smak inom hästutrustning och hennes häst är väldigt fin!

Vi får se en bild i nästan varje inlägg och hon bjuder dessutom på filmer. Detta är ett stort plus! Hon är väldigt flitig med att skriva om nyheter inom ridsportens utrustning osv. Hon ger tips om olika fynd du kan göra i utrustning väg, vilket är väldigt smart. Tyvärr vet jag inte speciellt mycket om själva bloggerskan, men hon verkar som en väldigt inbiten hästtjej!


Jag hittade denna blogg genom min egna och jag följer denna dagligen!

puss tess

 

Idag blir det ett träningstips igen. Ytterligare en övning jag älskar och faktiskt använder mig av ganska ofta. Även denna övning kommer ifrån boken Hopplära - Strömsholmsmetoden.

---

Oxerkombination

Målet med denna övning är att bygga upp en reaktionssnabbhet hos hästen, samtidigt som den tränar styrkan. Ryttaren får också en chans att träna sin sits och lära sig vara still mellan hindrerna.

Oxrarna byggs så de kan ridas an från båda håll. Det man ska tänka på med denna övning är att den inte ska göras för många gånger då hästen lätt kan få mjölksyra i benen. Hindren kan längas åt båda håll så att avståndet mellan dom blir kortare. Höjs hindren samtidigt blir avståndet ännu kortare. Börja alltid med sex och en halv meter mellan oxrarna. Mycket ruttinerade hästar kan klara den övning på 5,5 meter.

Höjden kan variera, dock bör maxhöjden vara 130m och då ska den absolut inte göras ofta. Jag själv gör denna övning lite fler gånger på en höjd på ca 70cm och kortar därmed avståndet mellan oxrarna lite, supernyttigt! Samantha har blivit mycket kvickare i sina ben efter denna träning. Jag har ridit den på max 115cm, då hade jag bara ett hinder så högt, resten låg på ca 1m.

Det som är viktigt är att ryttaren understöder hästen till en bra galopp in i serien och sedan är stadig och balanserad i sin sits genom serien. Hittar tyvärr inte filmen när jag gör denna övning, men kan absolut rekomendera denna övning om du behöver träna strykan och reaktionssnabbheten hos hästen. Tänk på om du har en unghäst att göra det enkelt och roligt, inte för svårt och för högt. Det kan räcka med två, max tre oxrar för en unghäst.

puss tess

Idag tipsar jag om dom bästa skydden, enligt mig. Finns säker flera därute som inte alls gillar dessa skydd och de får gärna ha åsikter om dessa som jag tipsar om idag.

---

Nero Line Carbon Gel senskydd från Veredus.

Skyddet har ett anatomiskt utformat skal för maximal frihet för kota och knä. Skyddet är extremt 'slimmat' och sitter som 'handen i handsken' på hästens ben. Passformen är perfekt! Baksidan av skalet är täckt av kolfiber, ett extremt slagtåligt men lätt material. Under det finns ett lager gel för maximal komfort. Två elastiska remmar med knappknäppning ger perfekt stängning och förhindrar överbelastning pga för hårt åtdragna remmar. Kan lättas sättas på med en hand. Lätta att hålla rena och kan tvättas i maskin.

Jag älskar dessa skydd då dom är stilrena, sitter snyggt och bra på hästen. Men det bästa är nog ändå att dom är galet enkla att hålla rena! Det räcker med att spola av dom med vatten och sedan torka av dom med en handduk som är dom som nya!

Några av fördelarna med skyddet i punktform:

♦ Skalet är anatomiskt utformat för att ge maximal frihet för kota och knä. Formen ger maximal bekvämlighet och passar perfekt över hästens senor

♦ Skalet är sammansatt av två separata delar, med olika tjockhet och böjbarhet. Huvudskalet är samansatt av semi-hård polyuretan och det bakre X-formade skalet är hårt polyuretan.

♦ X-skalet är täckt av kolfiber vilket är ett extremt tåligt, skyddande, lätt och stötdämpande material. Över kolfiberskalet ligger en 3mm gel hinna, vilket är stötdämpande och ger hög bekvämlighet.

♦ Ett tunt lager kolfiber med gel överdrag är inlagt i området runt kotan, eftersom det området i större utsträckning är utsatt för slag och strykningar.

♦ Insida i neopren.

♦ Två elastiska remmar med knappknäppning ger perfekt stängning och förhindrar 'överbelastning' på grund av för hårt åtdragna remmar. Det gör även att skydden är lätta att ta av och sätta på.

Carbon Gel finns i färgerna svart, grå, vit och brun.
Storlekerna är S = d-ponny, M = full, L = extra full.

Du kan köpa skydden hos Ryttarstugan för 1299 kr.

puss tess

Skulle ju berätta lite mer invecklat om några av hästarna i mitt liv lovade jag för länge sedan och jag tänker börjar med en mycket, mycket speciell ponny vid namn Ginger.

---

Ginne som han vanligtvis kallades hittade jag och min far av ren slump på nätet. Det var absolut inte det vi skulle ha då vi letade efter en första egen ponny till mig, jag var själv 8 år gammal, så vi ville helst ha en ruttinerad läromästare. Men denna ponny stod så pass nära att vi tog en chansning och åkte för att titta på den. Det var kärlek vid första ögonkastet, vi var fast! Denna lilla sagoponny var en direktimport ifrån Irland. Han kom till Sverige den 14 december från en vildflock på Irland. Från denna vildflock hade dom även tagit hans syster och hans storebror, alla tre lika vackra. Det kändes sådär att "ta" en häst från vildflocken, men detta var tydligen väldigt vanligt på Irland och ponnierna var väldigt lika Munsboro-ponnierna. Vi var iallafall och provred denna skönhet, Ginne, första gången den 14 januari. Han var då knappt inriden, stor, kraftig och hade en helt egen vilja. Men han var ändå snäll, trots att jag var så liten och inte hade någonting att säga till om, gjorde han ingenting för att försöka få av mig eller göra mig rädd - en riktigt gäntleman! Vi provade honom flera gånger, med och utan tränare. Den 28 februari fick han följa med hem, som min första egna ponny!

Vi hade fått information när vi köpte Ginger att han var en valack, 6 år gammal och grundutbildad. Men bara efter en månad hemma började vi misstänka fel. Vi åkte till tandläkaren och veterinär. Där kunde dom konstatera att denna ponny enbart var 3½ år gammal och långt ifrån färdigväxt, något som inte upptäcktes på veterinärsbesiktningen! Vi fick då erbjudande om att lämna tillbaka honom eftersom de blivit fel, men han fick stanna och jag ångrar inte en sekund! Av flera år med blod, svett, tårar och glädje stod vi helt plötsligt där. År 2002, 6år gammal var vi på riktigt ett team. Ginne var felfri på varenda hopptävling och vi fick delta i klubbens division tre och division två lag. Vi hade ett riktigt flyt.

Allt flöt på ända in i år 2003. Här var vi nästan oslagbara. Vi vann allting vi ställde upp i, på hemmaklubben vann vi Årets Ponnyekipage, Klubbmästerskap och alla träningstävlingar. Men laget vann vi deltävlingar och individuellt plockade vi hem rosetter varenda gång - vi var oslagbara! På den här tiden tävlade vi upp till LB hoppning och dressyr, vi hann starta en LA hoppning på klubbnivå med 0 fel.

Men på sensommaren 2003 hände de som inte fick hända. Ginne fick för sig att hoppa över staketet till hagen under natten. Han åt färskt vete och korn hela natten utan att vi visste någonting.. På morgonen när vi skulle hämta honom hade han drabbats av allvarlig kolik och fång. Det blev akut upp till Strömsholms Hästklinik. Väl framme där var han väldigt nära döden. De blev dropp, operation och hela härligheten. Han bodde på Strömsholm i 2½ vecka innan han var så pass bra att han fick åka hem och ha boxvila i 3 veckor. Under 2003 var vi på Strömsholm en gång i månaden och kollade Ginnes hovar och ben.

Alla resor till Strömsholm fortsatte under år 2004. En gång i månaden blev en gång varannan månad med rönkten, hovkoll och benkoll. Hans hälsa varierade från toppenbra till sämre. Han fick nu gå i sjukhage varje dag 3 timmar om dagen i en hage på 4x4m. Han skulle gå 20min promenader 2 gånger om dagen 3 gånger i veckan. Under 1½ år fick jag inte rida på min käraste. Jag fick visa min kärlek till honom genom massa godis, borstning och promenader. Det var tungt.. Men genom detta fick vi ett starkt band till varandra och litade på varandra till 200%. Jag längtade varje dag att få gå ut till honom och bara pussa på honom, ridningen nu var inte viktigt. Att få möta hans glittrande ögon, mjuka gnäggande och obeskrivligt vackra huvud varje dag betydde allt!

Den 14 februari 2005 fick vi ett nytt besked, efter 1½ års väntan fick jag beskedet "han är helt okej nu, du får jättegärna börja skritta honom". Gladare har jag nog aldrig varit! 3 gånger i veckan fick jag skritta min stjärna på mjukt underlag i 30min, de va dom bästa 30min i om dagen. Ginne var lycklig, de syntes på honom att han gärna ville göra allting lite fortare. Vi fortsatte med dom bra beskeden och vart efter sig fick jag beskedet att "han är frisk", detta var i slutet av maj 2005. Vi skyndade långsamt men han var fräshare än på länge! I mitten av juli tyckte jag han kändes halt igen och på återbesöket på Strömsholm fick jag rätt..

2 månader tidigare fick jag beskedet "han är frisk", nu fick jag beskedet "de finns inget mer att göra.." Blodet i hans hovar hade slutat att cirkulera och smärtan var nu uppe i benet. Hovbenet hade roterat och Ginne klarade inte längre smärtan. Alla tankar och känslor försvann för en kort sekund innan allt bara rasade. Vi fick två veckor tillsammans innan det var dags att gå vidare. Dessa två veckor var underbara. Ginne, som den gentleman han var, ställde upp på allt. Han visade ingen smärta, utan visade att de vi valt var rätt. Dom sista två veckorna fick han leva som en riktigt häst, som en prins som han så väl förtjänat. Stor hage, men massor av gräs, kompisar och spring i benen. Det var länge sedan jag såg min ponny så lycklig som då..

Den 15 augusti 2005 klockan 14:02, pussade jag min ponny farväl. Det var sista gången jag pussade på hans mule, grät i hans ljusa, glänsande man. Det var sista gången jag såg Ginger, min allra bästa vän. Det var sista gången jag sa "jag älskar dig" och det var sista gången jag fick höra hans mjuka härliga gnäggning..

Jag är oerhört tacksam för dom 6 år jag fick tillsammans med Ginne. Han lärde mig enormt mycket under den tiden vi hade och det är honom jag tackar, för utan honom hade jag inte varit den jag är idag. Det är nu 4½ år sedan han lämnade ett stort tomrum. Aldrig någonsin kommer jag glömma denna vackra ponny som gjorde många unga flickor förälskade..

Ginger
valack
1996 - 2005
import Irland

Visst är det väl inte bara jag som anser att grunden för all framgångsrik ridning och tävling är att hästen mår bra? Därför tar jag upp lite om hästens skötsel och vård, enligt min mening idag.

---

Du som ryttare ska vara hästens ledare. Hästen är ett flockdjur och är van att ha en ledare i närheten. Därför är det viktigt att du som ledare tar ansvar för din häst, den ska må bra både fysiskt och psykiskt. Man får aldrig glömma att hästen är ett flockdjur och behöver därför få vissa behov uppfyllda. Det jag tänker på då är framför allt daglig utevistelse samt kontakt med andra hästar.

Många tävlingsryttare ser sina hästar som porslinshästar och låter dem inte vara häst. Därför går de oftast ensamma i ”hage” på 4x4 meter och självklart då ensam, allt för att inte riskera skador. En häst ska ha sällskap i hagen. Är man rädd för skador kan du ha hästen tillsammans med enbart en häst till, se till att hästarna inte har broddar i hagen, att den har skydd på benen runt om. Du kan undvika vissa skador, men en häst ska ha sällskap i hagen och uppstår en skada så får du reda ut de då, låt hästen vara häst och ha vänner, precis som du. Låt hästen gå i riktigt stor hage tillsammans med andra hästar minst 1 månad under ett år, glädje hos en häst kan vara avgörande för kommande tävlingssäsong.

En tävlingshäst behöver ha bra hovar och det är viktigt att du ser till att hästen får en bra hovslagare som kan sin sak. Och som alla vet bör en häst skos var 6-8 vecka, beroende på hästens hovens växt. En bra och förstående hovslagare är guld värd. I mina ögon är det viktigt att hovslagaren är lugn tillsammans med hästen, det ska vara en behaglig upplevelse att skos.

Såhär på vintern bör en tävlingshäst rakas, helt enkelt för att inte svettas. Har hästen tjock päls, svettas den mer vid arbete och de tar längre tid för den att torka. Hästen blir också lättare kall, eftersom den eftersvettas och detta är inte bra för muskler och hälsa. Se till att ha en bra klippmaskin och att hästen inte upplever det som någon fara.

Annat som jag tänker på när jag tänker på hästens hälsa, är ett den har bra välanpassande täcken. Är hästen klippt bör du även rida med täcke under ett ridpass, i alla fall före och efter det hårda arbetet. Regnar det ute, låt inte hästen vara inne. Ta på den ett bra regntäcke och låt den få frisk luft. ”De finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”, detta borde ju gälla även hästar?

För mig är det viktigt att göra tandkontroller och veterinärkontroller. En tävlingshäst bör kollas minst en gång varje år hos en veterinär, gör detta innan vilan och inte mitt under en säsong om du inte känner några fel på hästen. Det vanligaste är att tävlingsryttaren väljer att göra en vintercheck när höstens tävlingssäsong är avslutad. Är det någon som är galet då har du vintern på dig att fixa iordning de.

En häst, hobby- som tävlingshäst behöver daglig skötsel så som ryktning och en ren box och fräsch mat. Och för att veta om din häst inte mår bra är det viktigt att du vet hur den beter sig och ser ut när den är frisk.

Jag anser att hästens utrustning ingår i hästens hälsa. Mycket viktigt att hästen har en välanpassad sadel, ett träns som sitter bra och inte skaver, skydd som är i rätt storlek osv. Är man själv osäker på om det är rätt storlek, om det sitter rätt, om det är rätt modell för min häst, ta kontakt med en expert. Det finns utbildade människor som är jätteduktiga på sadlar och övrig utrustning. Oftast är en sadel en engångskostad, gör därför det smarta valet att skaffa en sadel som ligger korrekt från början, som kanske kostar lite mer än vad du tänkt.

Har ni några andra åsikter om detta?

puss tess

När jag tränar mina hästar inför tävling hoppar jag väldigt sällan. När jag gör det, hoppar jag oftast för en tränare, men det kan hända att läxor dyker upp, träningar bli inställda osv så du måste helt enkelt träna själv. En av mina bästa vänner i dessa lägen är boken Hopplära - Strömsholmsmetoden. I den boken kan vi hitta allt! Det är min första handbok när det gäller träning och idag handlar blogginlägget om en övning från just den boken.

---

Lydnadsövning i galopp

Har läst väldigt mycket i min favoritbok, Hopplära Strömsholmsmetoden. I den finns toppenövningar för både hobbyryttaren och elitryttaren. Tänkte att ni kunde få ta del av några av mina favoriter.

Lydnadsövning för hästen där ryttaren måste lära sig att använda sitt kroppsspråk på rätt sätt. Denna övning är bra för hästar och ryttare som kommit lite längre i sin utbildning (1,00 meters nivå)

Övningen inleds i galopp. Ryttaren ska sedan mjukt och lugnt få hästen att bryta av till trav och trava över cavalettibommarna eller travhoppa kyssoxern. Minsta avstånd mellan hinder och bommar för vara 25 meter, vill du göra övningen svårare minskar du avståndet.

Övningar som är uppbyggda bara på ena långsidan kan kompletteras genom att ge ryttaren en uppgift att lösa även på motsatta långsidan. Det kan handla om en tempoväxling, flytta hästen sidvärts, skritta ett antal steg osv. På det sättet kan ryttarens koncentrationsförmåga tränas.

Denna övning älskar jag! Det behöver nämligen aldrig handla om höga hinder eller för mycket press, utan man kan göra detta i sin egna takt och med sina egna avstånd, som passar ens häst och ryttare. Den får din häst lyhörd och du kan passa på att träna din blick, dina händer och din förmåga att förbereda.

puss tess

 

Superkul med den fina responsen på veckans blogg! Ni får hålla utkik varje fredag då ett sånt inlägg kommer! Jag har redan börjat kolla runt vem som blir nästa veckas blogg! Idag handlar det om arbete med hästen.

---

Lösgörande och samlande arbete

En häst som är lösgjord är fysiskt och psykiskt avspänd och går i balans. Det viktigaste med allt arbete hos en häst är att den arbetar med sina bakben. Ska du hoppa tex använder hästen i första hand sin bakbens- och ryggmuskulatur för att få kraft, därför är det viktigt att stärka muskulaturen så hästen blir starkare. Man säger att hästen ska arbeta bakifrån – genom ryggmuskulaturen – fram till hästens mun & ryttarens hand.

För att hästen ska börja arbeta med bakbenen måste hästen vara smidig i sidorna. Ett mycket bra sätt att arbeta hästen för att få den lösgjord är att jobba den på volter och böjda spår och samtidigt flytta den sidvärts både på rakt och böjt spår. Det är också viktigt att gas och broms fungerar, att hästen tar en förhållning. Då kan du jobba hästen i tempoväxlingar, öka och minska och samtidigt ha hästen i balans. När du ökar, gör det successivt, låt det inte komma som en överraskning och arbeta inte hästen i för långa sträckor under ökning och minskning. Öka istället få effektiva steg och ta sedan tillbaka, detta gör att hästen aktiverar sina bakben ordentligt.

När du fått din häst lösgjord kan du börja samla hästen. Målet i samling är att hästen ska bära mer vikt på sina bakben, den trampar under sig mer och kommer upp med framdelen. Samlade övningar kan vara en halvhalt eller en galoppiruett. Det stora målet är att hästen ska orka bära både sig själv och dig som ryttare vid ridning – självbärighet.

En halvhalt är en avstämning för att få hästen i balans och jämvikt. 

puss tess

 

Tänkte börja med någonting nytt förr att vara tacksam mot mina läsare, som jag faktiskt är! Jag tänkte kalla det veckans läsare från början, men väljer istället att kalla det veckans blogg. Vad menar jag med det då? Jo, varje vecka väljer jag att skriva om en av mina läsare eller en blogg jag dagligen följer. Bloggen eller hemsidan kommer framför allt att vara hästrelaterad eftersom det är det hela min blogg egentligen handlar om. Läsaren / Bloggaren ska alltså ha en egen blogg eller egen hemsida som jag kan länka till. Jag skriver då ett inlägg varje vecka varför jag läser just denna blogg eller varför jag kommer börja läsa denna blogg. Många av bloggarna har jag hittat genom min egna blogg, genom folks kommentarer. Så vill du bli veckans blogg i min blogg ska du se till att kommentera och göra dig synlig så jag hittar just dig och vem vet, kanske blir de du som hamnar i min blogg! Ja hoppas detta uppskattas av er läsare och att ni ser de här som en rolig grej :)

---

Veckans blogg vecka 49 - astridstraning.blogg.se

Astrid är en bloggare som skriver om hennes vardag tillsammans med hennes häst Levino. Tillsammans tävlar dom upp till 135cm hoppning. I hennes blogg kan vi läsa om träningstips och övningar i ridningen samt utvärderingar om tävlingsplatser hon varit på. Hon skriver även om utrustning, bjuder på filmer och bilder från gamla provridningar och nya träningstillfällen.

Varför jag läser Astrids blogg är för att den helt enkelt är rolig att läsa. Med tanke på att hon skriver om så olika saker och dessutom bjuder på fina bilder och härliga filmer gör att man lätt kan se att hon verkar som en trevlig person som absolut har god hand med sin häst. Det gör även att bloggen blir lätt och rolig att läsa!

Jag hittade Astrids blogg genom bukefalos (om jag minns rätt) och jag följer denna blogg dagligen.

puss tess

 

Mycket kommentarer om förra inlägget, det gillas. Härligt när det blir en diskution om det! Som jag skrev i inlägget igår så kan målen ändras. Jag menar, hästen kan skadas och måste vila, så en hel månad blir förstörd, eller att hästen helt enkelt inte är redo för sin uppgift. Är inte hästen klar för den planerade uppgiften är det självklart att den stryks eller ändras. Man ska skynda långsamt, men är hästen redo för den (enligt ryttare och tränare) så ser jag inga hinder. Och självklart sätter jag mål för att jag vill nå dom! Man ska inte vara rädd för att lyckas, inte heller för att misslyckas.

---

Träningstips för en bra sits

När du värmer upp hästen, passa på att värma upp dig själv samtidigt. När du joggar fram hästen under lättridning, gör detta utan stigbyglar några varv så du får arbeta med kroppen. Att rida lätt utan stigbyglar hjälper dig att bli starkare i dina skänklar.

Allmän ridning utan stigbyglar! När du rider ett markarbetspass, släpp stigbyglarna och träna på att hålla dina skänklar på rätt plats. Du kan också träna på att släppa stigbyglarna och sedan försöka få tag i dom igen utan att stanna, då detta ofta händer på tävlingsbanan. Hoppträna utan stigbyglar också för att bli säkrare i din sits och starkare i din kropp. Hoppar du utan stugbyglar passar du samtidigt på att träna din balans.

Om du ska konditionsträna eller rida ut på din häst, korta stiglädrerna lite extra och träna styrkan i dina ben. Samtidigt som du tränar dina ben, tränar du på att trampa ner hälen och vara med i din hästs rörelser ordentligt.

puss tess

Gårddagens inlägg handlade om målsättning för häst och ryttare. Det finns flera olika metoder för detta och jag tänkte dela med mig av hur jag gör med mina mål och vad mina mål är för kommande säsong. Ska även gå in på att prata om ryttarens attityd.

Jag sätter upp mina mål enligt en pyramid (en idé jag fått från Astrid). I pyramiden kan jag se mina mål månadsvis och lätt se om de håller eller spricker. Runt om kan jag sätta upp mina kort- och mina långsiktiga mål. Under pyramiden kan jag skriva vad jag och min tränare anser att jag är bra på och vad jag behöver träna mer på. På detta sätt får du allt samlat på en och samma plats och den är lätt att fylla i / ändra och kontrollera.

ja hoppas ni ser lite av vad som står och hur jag menar hihi

---

nästa sak jag tänkte ta upp var;

Ryttarens attityd

En människa kommer aldrig nå riktigt stor framgång om inte hjärtat sitter på rätt plats. Som ung ryttare är det jätteviktigt att ha sina föräldrar på sin sida och få dom att arbeta tillsammans med dig. Ofta ser man ryttare på dåligt humör i samband med tävling, något som går ut över föräldrarna, hästarna, hästskötarna och ofta kamraterna på tävlingsplatsen. Det är även vanligt att höra andra skylla ifrån sig när det gått dåligt på en tävling. Istället för att straffa häst och folk omkring dig bör du kolla upp vad det var som gick fel och framför allt varför? Våga ta hjälp om du inte klarar av situationen själv.

Det är mycket viktigt att du som ryttare, uppträder som en god sportsman. Alla på tävlingsplatsen förtjänar att bli trevligt bemötta.

Några av de viktigaste egenskaperna för en bra ryttare är:

♦ ödmjukhet

♦ arbetsvilja

♦ tålamod

puss tess