Dagens ridpass med Gustav var verkligen en berg o dalbana. Skrittade ut på hårt underlag i 20 min tillsammans med Issa och Sinclair först, då kändes han lugn och harmonisk. När vi kom tillbaka till ridbanan var jag väldigt noggran med framridningen, att han skulle vara lätt i handen, mjuk och reglerbar. Jobbade med övergångar och förflyttningar. Superfin, hade en sån fantastisk känsla att jag trodde för en sekund att grabben förstått vad "inte hänga i handen" innebar! Men njae..

Planen var att ha ett galopparbete där vi skulle kunna reglera galoppen och hitta en liten större galopp. Jobbade därför över 4 bommar på volt i övningen klockan. Här blev det hängande och okoncentrerat kände jag, han vart helt plötsligt supertaggad! Saktade av och började om från början med av- och på dvs övergångar. Trippade, småställde sig och var allmänt dum. 10 min skritt och vi gjorde ett nytt försök - superfin! Kunde reglera och hade inte speciellt mycket i handen, men han blir stark, otroligt stark emellan åt.

Joggade sedan av efter ca 35 min intensivt arbete, då kom ångloket fram igen *suck* Men lät honom springa och sedan skrittade jag av ordentligt innan han fick sig en dusch då han var sjukt svettig! Funderar på om jag ska raka honom.. Han har liksom massa päls kvar och blir supersvettig efter varje ridpass :-/


Saknar min fina prinsessa nått så otroligt. Hon var verkligen en once in a lifetime häst.. Tänk om hon kunde va här nu! ♥