Gästbloggare 5
Hejsan!
När jag nu börjar knåpa ihop detta inlägg är klockan redan 21.20, vilket innebär att jag har exakt 40 minuter på mig att skriva klart och skicka iväg mailet innan klockan är 22.00, lite i sista sekunden, men sån är min vardag! :)
Jag heter Amanda Kennmark och är en 17årig tjej med många bollar i luften samtidigt. Ibland är det inte helt enkelt att hålla dem alla svävande, men man får göra så gott man kan. Just nu läser jag NS-programmet på Hagagymnasiet i Norrköping och spenderar 99% av min läxfria tid med min foderhäst Zenator som står på Hageby Ridklubb, världens finaste prick! :)
När jag läste att det fanns möjlighet att gästblogga här hos Tess nappade jag direkt. Dels för att jag gillar bloggen; den är seriös och varierande och man får följa ett fint ekipage genom vardagen :) Och dels för att jag vill dela med mig av min och Zätas historia, vilket är det jag har tänkt att skriva om :)
När Zenator kom till oss på Hageby smälte jag direkt. Minns hur jag gick och samlade mod i flera timmar den dagen innan jag tillslut vågade fråga en av ridlärarna om jag möjligen kunde få ta hand om nykomlingen. Svaret på detta blev faktiskt ja, och en glad tjej svävade iväg och hämtade diverse borstar och satte genast igång med att lära känna honom. Ganska snabbt konstaterades att han var ganska grön på flera områden. Lyfta hovarna var till exempel en svår sak som tåldes att träna på. Men framförallt var vi tvungna, enligt mig och en vän, att skrota namnet Zenator, som inte riktigt passade in på denna lilla prick! Efter en stunds funderande bestämdes iaf att Zäta var det nya namnet, och det har han hetat sedan dess!
Sedan den där första dagen har jag aldrig slutat sköta Zäta, men det var inte förrns den speciella frågan kom som det blev sådär riktigt underbart som det bara kan bli.
Frågan innebar att ridskolechefen frågade mig och några andra vänner om vi ville börja ha våra sköthästar på delfoder 2 dagar i veckan, och jag tror att ni kan gissa svaret? ;) Självklart ett stort JA! Och sedan dess har mitt liv tagit en helt ny, och så mycket bättre vändning!
Att få ha Zäta som min alldeles egna är verkligen något som gör hela min värld! Utan honom skulle det inte längre finnas något liv att luta sig tillbaka på och tillsammans har vi åstadkommit så otroligt mycket. Vi har bland annat byggt upp en hoppkarriär för Zäta's del helt från grunden med självförtroende och hela kittet. Den lilla hästen på ca 153-155 cm klipper nu oxrar på nästan 110 cm utan att blinka. Detta skulle ha varit en omöjlighet för ett par år sedan.
Även i dressyren har enorma framsteg gjorts och så sent som i höstas plockade vi tillsammans hem en seger i lektionshäst DM i dressyr. Kan inte ens med ord beskriva hur stolt jag var över oss då.
Tillsammans har vi även gått igenom förlusten av en bästa vän, som alltid kommer finnas i mitt, och Zäta's skulle jag tro, hjärta.
Zäta är verkligen en liten häst med det största guldhjärta man kan hitta, busig som få och alltid den där glimten i ögat <3 Finns verkligen inget som kan få mig på bättre humör än han, oavsett anledning och jag tycker denna lilla prins förtjänar att lyftas fram, det är ju något av de minsta jag kan göra efter allt vi gör tillsammans :)
Och är det inte konstigt, hur två stycken "JA", två små svar som jag alltid kommer minnas, kan förändra en tonårstjejs liv så dramatiskt, men till något sååå mycket bättre? :)
Om ni vill veta mer om mig och Zäta får ni gärna klicka er in på www.amandajohannas.blogg.se, där får ni följa vår vardag och även läsa lite om träning och fotografering utöver hästlivet. Hoppas vi ses! :)
Kram Amanda (och vet ni, jag hann med nöd och näppe, skickar mailet 21.56 ;))
När jag nu börjar knåpa ihop detta inlägg är klockan redan 21.20, vilket innebär att jag har exakt 40 minuter på mig att skriva klart och skicka iväg mailet innan klockan är 22.00, lite i sista sekunden, men sån är min vardag! :)
Jag heter Amanda Kennmark och är en 17årig tjej med många bollar i luften samtidigt. Ibland är det inte helt enkelt att hålla dem alla svävande, men man får göra så gott man kan. Just nu läser jag NS-programmet på Hagagymnasiet i Norrköping och spenderar 99% av min läxfria tid med min foderhäst Zenator som står på Hageby Ridklubb, världens finaste prick! :)
När jag läste att det fanns möjlighet att gästblogga här hos Tess nappade jag direkt. Dels för att jag gillar bloggen; den är seriös och varierande och man får följa ett fint ekipage genom vardagen :) Och dels för att jag vill dela med mig av min och Zätas historia, vilket är det jag har tänkt att skriva om :)
När Zenator kom till oss på Hageby smälte jag direkt. Minns hur jag gick och samlade mod i flera timmar den dagen innan jag tillslut vågade fråga en av ridlärarna om jag möjligen kunde få ta hand om nykomlingen. Svaret på detta blev faktiskt ja, och en glad tjej svävade iväg och hämtade diverse borstar och satte genast igång med att lära känna honom. Ganska snabbt konstaterades att han var ganska grön på flera områden. Lyfta hovarna var till exempel en svår sak som tåldes att träna på. Men framförallt var vi tvungna, enligt mig och en vän, att skrota namnet Zenator, som inte riktigt passade in på denna lilla prick! Efter en stunds funderande bestämdes iaf att Zäta var det nya namnet, och det har han hetat sedan dess!
Sedan den där första dagen har jag aldrig slutat sköta Zäta, men det var inte förrns den speciella frågan kom som det blev sådär riktigt underbart som det bara kan bli.
Frågan innebar att ridskolechefen frågade mig och några andra vänner om vi ville börja ha våra sköthästar på delfoder 2 dagar i veckan, och jag tror att ni kan gissa svaret? ;) Självklart ett stort JA! Och sedan dess har mitt liv tagit en helt ny, och så mycket bättre vändning!
Att få ha Zäta som min alldeles egna är verkligen något som gör hela min värld! Utan honom skulle det inte längre finnas något liv att luta sig tillbaka på och tillsammans har vi åstadkommit så otroligt mycket. Vi har bland annat byggt upp en hoppkarriär för Zäta's del helt från grunden med självförtroende och hela kittet. Den lilla hästen på ca 153-155 cm klipper nu oxrar på nästan 110 cm utan att blinka. Detta skulle ha varit en omöjlighet för ett par år sedan.
Även i dressyren har enorma framsteg gjorts och så sent som i höstas plockade vi tillsammans hem en seger i lektionshäst DM i dressyr. Kan inte ens med ord beskriva hur stolt jag var över oss då.
Tillsammans har vi även gått igenom förlusten av en bästa vän, som alltid kommer finnas i mitt, och Zäta's skulle jag tro, hjärta.
Zäta är verkligen en liten häst med det största guldhjärta man kan hitta, busig som få och alltid den där glimten i ögat <3 Finns verkligen inget som kan få mig på bättre humör än han, oavsett anledning och jag tycker denna lilla prins förtjänar att lyftas fram, det är ju något av de minsta jag kan göra efter allt vi gör tillsammans :)
Och är det inte konstigt, hur två stycken "JA", två små svar som jag alltid kommer minnas, kan förändra en tonårstjejs liv så dramatiskt, men till något sååå mycket bättre? :)
Om ni vill veta mer om mig och Zäta får ni gärna klicka er in på www.amandajohannas.blogg.se, där får ni följa vår vardag och även läsa lite om träning och fotografering utöver hästlivet. Hoppas vi ses! :)
Kram Amanda (och vet ni, jag hann med nöd och näppe, skickar mailet 21.56 ;))
Kommentarer
Postat av: Malin
Vilken sötnos !
Postat av: Gabbi
Fin blogg :) Bloglovin'byte?
Trackback